polisen

Den här kvällen har inte vare så bra...eller ja..jobbig kväll...först under tiden jag var på jobbet börja jag få ont precis över armbågen, det syns inget, men det känns dessto värre...jag rädd för en inåtgåeende propp eller nått..men mamma sa att det skulle synas om det var en propp, å det gör det inte...kanske fått nått slag, inget som jag känt, men nått lättare kanske, nerver som hamnat i klämm kanske...vilket fall så är det aldrig kul när det gör ont...
Jaja...sen kom Johan å hämta mig efter jobbet iaf, å vi åkte till minneslunden där Johans farmor ligger och satte upp ett ljus, gjorde det idag eftersom vi inte är hemma imorrn, eller vi kommer hem framåt eftermiddan/kvällen, men då är det ju så himla mkt folk där..jobbigt då...men iaf, pvg tillbaka till bilen så hör och ser vi att det är bråk mellan 3 ungdomar och en äldre man...Det var ett himla liv och vi såg även en av ungdomarna som slog den äldre mannen, feg som man är våga man ju inte gå emellan, men vi tog direkt och ringde polisen dock och höll ändå koll på de här människorna, inget mer hände mer än en massa liv, dock när vi gick för att möta upp polisen så gick de in i en port, vem vet vad som händer då lixom...polisen fick iaf ut alla på gatan och förhörde å så där...Det var väl inte så farligt sen ändå, dock kunde de inte lösa en konflikt, och de hade gått på varandra lite grann i den där trappuppgången. Hade vi inte ringt vet man ju ändå inte vad som hade hänt, om de inte kunde lösa konflikten lixom, å 3 ungdomar kan göra ganska mkt mot en äldre man lixom..Polisen var iaf tacksam över att vi hade ringt, jätte bra att man reagerar som de sa, för de sa som vi typ, man vet ju aldrig vad som händer. Vi fick lämna personnummer å namn å telefonnummer å så där ifall att nån av dom går vidare med anmälan, så finns ju vi som vittnen, men det verkade inte som om nån av dom skulle gå vidare med det.
Iaf så känns sånt här...å så tänker man, va det onödigt att ringa polisen, men tänk om det imorrn i tidningen hade stått äldre man misshandlad av 3 ungdomar, då skulle det inte kännas så kul...var det löjligt att inte gå emellan...ja kanske, men så mkt som händer så vågar inte jag gå emellan, å jag vill inte att Johan gör det heller..det händer ju så jäkla mkt...Vi gjorde vad vi kunde och vågade helt enkelt.
Ska snart försöka sova, men är inte längre så värst trött, men ska upp vid halv 6 imorrn, så måste snart i säng.
Sov gott kära ni.
Kram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0