rofyllt

Ja, då har denna dagen snart nått sitt slut.
Var och tittade på farfar, låter lite dumt, men det är ju det man gör, och tog farväl.
De hade gjort honom så fin och det var så rofyllt.
Självklart rann tårarna, av sorg men samtidigt av en sorts lättnad, han har haft det så jobbigt länge nu, nu slipper han ha ont och behöver inte lida mer.
Att den här dagen skulle komma var väntat, men han har varit otroligt seg, envis, kalla det vad man vill, men till slut gick det inte mer, kanske var det kroppen som verkligen inte orkade mer, eller så gav han upp. Vilket fall så är det skönt att slippa se honom lida.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0